Östersjön har genomgått en kraftig försämring de senaste 100 åren. Dagens larmrapporter handlar om klimatförändringar, utfiskning, algblomning, miljögifter i havet och för få nya generationer fisk som föds.
Så blir vik till sjö
I skärgårdsområdena längs den låga uppländska kusten finns det naturligt grunda och skyddade vikar. Dessa blir grundare och grundare allt eftersom växtmaterial bildar sediment och landhöjningen fortsätter. De vikar som har en undervattenströskel i mynningen genomgår flera stadier av förändring, från att vara en öppen vik med bred mynning, till att bli en avsnörd sjö.
Växter och alger ger mat och skydd
Grunda vikar är mycket produktiva och hyser en stor biologisk mångfald. Ofta är vegetationen riklig vilket ger en god lek- och uppväxtmiljö för fiskyngel. Många arter som exempelvis abborre och gädda behöver växter eller alger att fästa sin rom på. När ynglen sedan kläcks fungerar vegetationen också som skydd mot rovdjur så att de växande larverna kan äta och växa i lugn och ro.
