Fjärilen som nästan försvann
Komossängen i Norduppland var en av de sista platser där väddnätfjärilen hade setts – inom hela EU. Men när vi på 1990-talet började leta kunde vi inte hitta den där. I och med att de hävdade ängsmarkerna i norduppland försvunnit eller i alla fall blivit mycket färre, så försvann också väddnätfjärilen.
Trodde vi, tills vi började leta på oväntade platser.
Ny adress: ledningsgatan
Det var till Östanå ledningsgata och Marma skjutfält som väddnätfjärilen hade sökt sig. Där hittade vi den efter att ha utvidgat sökradien från den ursprungliga levnadsmiljön på Komossängen.
Varför hade den sökt sig hit? Jo, för att markerna underhölls regelbundet. Både ledningsgator och skjutfält behöver röjas av andra skäl av markägare, bolag och föreningar men som en bonus gynnade röjningen ängsvädd, den växt som fjärilens larver är beroende av för sin överlevnad. Markskötseln skapade också på sina ställen en rik flora där väddnätfjärilen kunde söka föda, para sig och låta sina larver utvecklas.
Detta underhåll av markerna har fortsatt, år efter år, liksom de goda förutsättningarna för väddnätfjärilen.
Tillbaka på Komossängen
Nu när fjärilen var återfunnen var frågan om det skulle gå att få den att återetablera sig på Komossängen. Arbetet inleddes med att restaurera ängen.
För att återinföra väddnätfjäril flyttades larver från den rika förekomsten i Östanå ledningsgata till Komossängen år 2002. Fjärilen fann sig till rätta på Komossängen och har sedan dess setts flyga över den blomsterrika ängen varje år.
Vi sköter ängen genom årlig slåtter.
Unikt samarbete skapar spridningsvägar
Unikt i framgångssagan med väddnätfjärilen är det samarbete som har skett och fortsätter ske för att få till ett landskap med gott om ängsvädd och därmed goda förutsättningar för fjärilen. Här står Trafikverket, kraftledningsbolagen, Länsstyrelsen, ideella föreningar och privata markägare i centrum.
Fjärilen behöver spridningsvägar i landskapet för att överleva. Därför är det viktigt att det finns flera miljöer där den kan lägga sina ägg och utvecklas till fjäril, med spridningsvägar däremellan. De åtgärder som behövs är röjning och slåtter för att förhindra igenväxning och miljöerna omfattar ängar, kraftledningsgator, skjutfält och vägkanter.
Utan ängsvädd inga larver
Väddnätfjärilens larver behöver ängsvädd för att utvecklas. Så här går det till:
- Honorna lägger sina ägg på undersidan av ett solexponerat blad av ängsvädd.
- Efter 3 – 4 veckor har larverna utvecklats.
- De spinner då en väv runt bladen vilket ger regnskydd och värme.
- Dessa spinn är lätta att se under augusti – september.
- För att inte störa fjärilens utveckling behöver slåttern ske sent, gärna i september.
