I området förekommer så kallade glupar. Glupar är sänkor som snabbt fylls med vatten vid regn och snösmältning, men där vattnet hastigt rinner undan när tillflödet är förbi. Runt gluparna bildas luckor i skogen och stora lövträd växter ofta i kanten.
I den gamla granskogen ligger bråtar med stormfällda träd. Här finns rikligt med döda trädstammar i olika nedbrytningsgrad. Många insekter och deras larver är beroende av döende och döda träd. Ett exempel är svartoxen, en liten skalbagge, som lever i förmultnade granlågor.
Pansarudden med omgivningar är rika ugglemarker. Bästa tiden att lyssna på ugglor är i mars–april. Ofta hörs slaguggla och sparvuggla, ibland även kattuggla och pärluggla. I gammelskogen trivs hackspettarna. Gröngöling, spillkråka och större hackspett är vanliga och med lite tur kan man stöta på mindre och tretåig hackspett.
Under århundraden har skogen utnyttjats hårt för att få fram ved och träkol till bruken. Framställningen av träkol har lämnat efter sig kolbottnar som vi kan se spår av än idag. Kolbottnar syns som runda, ofta upphöjda, områden som är bevuxna med gräs. Man har även hittat rester efter raserade kolarkojor. Smultron är en vanligt förekommande växt på platser där man gjorde träkol.